1. pH-värde
2. Inloppsvattentemperatur
Hög vattentemperatur påverkar syrespolningseffektiviteten, och svårigheten att öka löst syre beror ofta på detta; om temperaturen är för låg (vanligtvis anses vara under 10°C, är effekten uppenbar), blir flockningseffekten betydligt sämre, flockarna blir små och det interstitiella vattnet blir grumligt.
3 . Mat-mikrob-förhållande (F/M)
Mat-mikrobkvoten (även kallad slambelastning) är ett förhållande som speglar förhållandet mellan antalet livsmedel och mikroorganismer. I driftledning är det nödvändigt att förstå: hur mycket mat kan stödja hur många mikroorganismer. Vanligtvis måste förhållandet mellan mat och mikroorganismer kontrolleras till cirka 0,3, och experimentella data används ofta för att ersätta formeln för att bestämma lämpligt inflytande flöde. BOD-värdet beräknas som 50 % av COD-värdet, och COD-BOD-förhållandet som är lämpligt för reningsstationens vattenkvalitet återfinns i jämförelsen av dagliga laboratoriedata.
1) Samband med slamkoncentration: Enligt principen att hur mycket mat kan bära upp hur många mikroorganismer ska justeringen av slamkoncentrationen anpassas till influenskoncentrationen. Vid frekventa förändringar i systemets inflytande vattenkvalitet är det rimligare att använda dygnsmedelkoncentrationen som referens för justering av slamkoncentrationen. I verklig drift är det mest direkta sättet att justera slamkoncentrationen att kontrollera utsläppet av restslam. Om en slamavloppskurva som är lämplig för reningsstationen kan göras baserat på slamavloppsdata kommer den att ha ett högt referensvärde för framtida drift.
2) Förhållande till löst syre: När förhållandet mellan livsmedel och mikroorganismer är för lågt är det aktiverade slammet för stort, och mängden syre som förbrukas av andningen av överskottsslammet är större än det syre som krävs för nedbrytning av organiskt material, men den totala syrebehovet förblir oförändrat och syreutnyttjandet minskar, vilket leder till energislöseri. När förhållandet mellan livsmedel och mikroorganismer är för högt ökar systemets syrebehov, vilket orsakar syretillförseltrycket. När det överskrider systemets syretillförselkapacitet orsakar det systemhypoxi, vilket allvarligt kommer att orsaka systemförlamning.
4 . Upplöst syre
Övervakning av löst syre under drift bygger huvudsakligen på onlineövervakningsinstrument, bärbara mätare för löst syre och experimentella mätningar, tre metoder för övervakning. Instrumentet måste ofta jämföra de experimentella mätresultaten för att säkerställa instrumentets noggrannhet. När abnormiteter i löst syre uppstår, bör flerpunktsprovtagningsmetoder användas i luftningstanken för att mäta koncentrationen av löst syre i olika områden av luftningstanken för att analysera orsaken till felet.
1) Samband med råvattensammansättning.
Råvattnets påverkan på löst syre återspeglas främst i att stor vattenvolym och hög koncentration av organiskt material ökar syreförbrukningen i systemet. Därför, efter att luftaren har öppnats helt under drift, bör ökningen av vattenintaget baseras på situationen med löst syre. Dessutom, om det finns fler rengöringsmedel i råvattnet, kommer det att finnas ett isoleringsskikt på ytan av luftningstanken som isolerar atmosfären, vilket också minskar syrgasspolningseffektiviteten.
2) Samband med slamkoncentration.
Ju högre slamkoncentrationen är, desto större syreförbrukning. Därför är det nödvändigt att kontrollera lämplig slamkoncentration under drift för att undvika onödig överdriven syreförbrukning. Samtidigt bör det noteras att när slamkoncentrationen är låg bör luftningsvolymen justeras för att undvika överdriven syrgasspolning som orsakar slamnedbrytning.
3) Samband med sedimentationskvot.
Det som bör undvikas under drift är överdriven luftning. Överdriven luftning gör att små luftbubblor i slammet fäster vid slammet, vilket gör att slammet flyter, ökar sedimentationsförhållandet och en stor mängd avskum uppstår på ytan av sedimenteringstanken.
5 . Aktiverad slamkoncentration (MLSS)
Koncentration av aktivt slam avser innehållet av blandade suspenderade ämnen vid utloppet av luftningstanken, uttryckt i MLSS, vilket är en indikator på antalet mikroorganismer i luftningstanken.
1) Samband med slammets ålder.
Slamålder är ett operativt sätt att uppnå slamålderindex genom att exkludera aktivt slam. Därför kommer kontroll av slamåldern också att resultera i ett lämpligt koncentrationsområde för slam.
2) Samband med temperatur.
För normal flora av aktivt slam kommer aktiviteten hos mikroorganismer i den att fördubblas för varje 10°C temperatursänkning. Därför behöver vi under drift endast minska systemslamkoncentrationen när temperaturen är hög och öka systemslamkoncentrationen när temperaturen är låg för att uppnå syftet att stabilisera behandlingseffektiviteten.
3) Samband med sedimentationskvot.
Ju högre koncentration av aktivt slam är, desto större blir slutresultatet av sedimentationskvoten och vice versa. Det bör noteras under drift att sedimentationsförhållandet som orsakas av hög koncentration av aktivt slam ökar, och det observerade sedimenterade slammet är komprimerat och tätt; medan sedimentationskvoten orsakad av ökad koncentration av icke-aktiverat slam för det mesta är dåligt komprimerad och mörk till färgen. Sedimentationskvoten orsakad av låg koncentration av aktivt slam är för låg, och det observerade sedimenterade slammet är mörkt till färgen, dåligt komprimerat och det sedimenterade aktiverade slammet är knappt.
6 . Sedimentationskvot (SV30)
Sedimentationsförhållandet för aktivt slam bör sägas vara det mest refererade i alla driftkontroller. Genom att observera sedimentationsförhållandet kan de ungefärliga värdena för flera kontrollindikatorer härledas från sidan, vilket har en positiv vägledande betydelse för den omfattande bedömningen av driftfel och operationsutvecklingsriktning.
Observationspunkter för sedimenteringsprocessen:
1) Inom de första 30 till 60 sekunderna av sedimenteringen genomgår slammet snabb flockning och snabb sedimentering. Om detta skede tar för mycket tid är det ofta en signal om att slamsystemet är på väg att misslyckas. Om den långsamma sedimenteringen beror på slammets höga viskositet och införandet av små bubblor kan det bero på den höga slamkoncentrationen, slammets åldrande och hög inflytande belastning.
2) När sedimenteringsprocessen fördjupas kommer slamflockarna att fortsätta att adsorberas och kombineras för att bilda större och större flockar, och färgen kommer att fördjupas. Om slamfärgen inte fördjupas under sedimenteringsprocessen kan det vara så att slamkoncentrationen är för låg och inflödesbelastningen för hög. Om det finns sedimentationsslam i mitten och klarad vätska ovan och under betyder det att måttlig slamexpansion har skett.
3) Det sista steget i sedimenteringsprocessen är kompressionssteget. Vid denna tidpunkt är slammet i princip på botten, och det komprimeras kontinuerligt med ökad sedimenteringstid, och färgen fortsätter att fördjupas, men det behåller fortfarande större flockar. Om det visar sig att packningen är fin och flockarna är små blir sedimentationseffekten inte bra och inflödesbelastningen kan vara för stor eller slamkoncentrationen för låg. Om flockarna är för grova och kanterna på flockarna är ljusa i färgen under komprimeringsstadiet, och den övre klara vätskan blandas med fina flockar, betyder det att slammet åldras.
7 . Slamvolymindex (SVI)
Slamvolymindex SVI = SV30/MLSS, SVI är 50-150 är ett normalvärde, och det kan vara så högt som 200 för industriavloppsvatten. När volymindexet för aktivt slam överstiger 200 kan det fastställas att den aktiverade slamstrukturen är lös, sedimentationsprestandan är dålig och det finns tecken på slamexpansion. När SVI är lägre än 50 kan det fastställas att slammet är åldrat och slamåldern behöver förkortas.
8 . Slamålder
Slamålder kan förstås som den tid det tar för aktivt slam att fördubblas i storlek. I verklig drift kan slamåldern enkelt uppskattas baserat på slamvolymen och slamavloppsflödet i luftningstanken. Slamålderintervallet från 7 till 15 dagar är endast ett referensvärde. I verklig drift behöver en rimlig slamålder ställas in efter den inflytande belastningen på plats.
Formel för beräkning av slamålder:
(t) = VX1/24X2Q
Var: V—luftningstankens volym m;
X1—koncentration i luftningstank blandade suspenderade fasta ämnen (MLSS) (mg/L);
X2—retur koncentration av aktiverat slam med blandade suspenderade ämnen (MLSS) (mg/L);
Q – resterande utsläpp av aktiverat slam (m3/h)
Metod för att bestämma slamålder under drift:
Under förutsättningen att "hur mycket mat kan mata hur många mikroorganismer" är det nödvändigt att beräkna en rimlig slamkoncentration (MLSS) baserat på den genomsnittliga föroreningsbelastningen över en tidsperiod med hjälp av förhållandet mellan livsmedel och mikroorganismer formel, och beräkna sedan en rimlig slamålder, och gör motsvarande justeringar av systemet utifrån detta.